När man är förundrad över någonting minskar stressnivån och man blir mer närvarande i nuet. Men känslan kan också göra oss mer generösa och mindre egoistiska. Merja Jäderholm förklarar vad förundran är och hur naturen kan hjälpa till att väcka den.
Merja Jäderholm arbetar som stresspedagog med fokus på stresshantering, mindfulness, naturaktivitet och högkänslighet. I en föreläsning arrangerad av Sveriges förening om högkänslighet går hon på djupet med känslan av förundran.
Det var för ungefär 20 år sedan som man började forska på förundran och dess effekter på hälsan. Forskningen är ännu inte speciellt stor i Sverige; den främsta kunskapen kommer från övriga Europa och USA. Merja Jäderholm beskriver förundran som en medfödd känsla som även går att öva upp.
Den enklaste miljön för att nå känslan är, enligt Jäderholm, naturen. Att uppleva det vackra i en solnedgång eller en naturpromenad har både kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter.
– Förundran är den här magiska känslan och upplevelsen av något riktigt stort. En livshöjande känsla av total nyfikenhet och närvaro, säger Merja Jäderholm.
Det ges många möjligheter till förundran – konsten kan i sina bästa stunder förmedla livet självt. Foto: Målning av Hugues Merle (1822–1881)
Det är inte bara en vanlig promenad man vill komma åt utan känslan av att vara del av något större. Jäderholm beskriver känslan av stark förundran som en mental kamp där man kämpar för att förstå hur något så storartat som det man upplever kan vara möjligt.I den ursprungliga forskningen behövde man skilja förundran från andra positiva känslor och man bestämde sig för att dela upp känslan i två centrala delar.
– Det är en känsla av storhet i form av oändlighet och oöverskådlighet, att man upplever någonting som är större än en själv. Vi känner oss mindre men samtidigt som en del av någonting större. Sedan är det den mentala process som uppstår i oss när vi behöver ändra förståelsen av oss själva eller världen utifrån den information vi får från känslan av förundran, säger Merja Jäderholm.
Känslan av förundran är universell och upplevs över hela världen. Även om man inte talar samma språk upplever man liknande känslor. I en undersökning jämfördes människors ansiktsuttryck när de upplevde förundran.
– Något som är utmärkande för förundran är att man inte ler. Man har munnen lite avslappnad, lite öppen, ögonen lite vidgade, ögonbrynen höjda. Man tappar hakan. Så ser vi ut när vi förundras världen över. Ansiktsuttrycket är detsamma överallt förutom i Indien, där man också rynkar på överläppen, säger Merja Jäderholm.
Vid förundran stabiliseras andningen, pulsen går ner, stresshormonet sjunker och vår koncentrationsförmåga ökar. Det händer också någonting alldeles speciellt med vårt nervsystem.
Man blir generösare av förundran. Merja Jäderholm, stresspedaog.
Jäderholm förklarar att man brukar dela upp nervsystemet i det sympatiska och parasympatiska. Det sympatiska nervsystemet har utvecklats för vår överlevnads skull. I ett liv i vildmarken behövde man snabbt kunna reagera på vilda djur eller andra farliga situationer och det sympatiska nervsystemet kan därför snabbt skicka ut stresshormoner och kortisol i kroppen. Detta är bra om man snabbt behöver reagera men kan bli destruktivt när det i vårt moderna samhälle sätts igång som följd av stress och oro inför en deadline eller av alltför hög arbetsbelastning.
Det parasympatiska nervsystemet är till för att bygga upp och restaurera kroppen. De två systemen balanserar varandra så om det ena systemet höjs så minskar det andra.
– Vid förundran sker något extraordinärt. Båda nervsystemen går ner i aktivitet. Speciellt i den del som påverkar hjärtat. Systemen stannar inte av utan de möts på ett sätt så att inget av systemen dominerar, förklarar Merja Jäderholm.
Man behöver inte besöka en urskog eller bestiga ett högt berg för att uppleva förundran. Känslan kommer till oss helt naturligt och det är inte alltid vi tänker på det. Vi kan förundras över en elitidrottares förmåga att prestera, över hur någon kan spela underbart vacker musik, hur en liten blomma kan tränga sig upp genom den stenhårda asfalten eller över förbluffande fakta. Allt detta ingår i studierna av känslan.
Naturen är ett av Merja Jäderholms specialintressen och hon berättar att hon ofta förundras över hur förbluffande naturen är. Bara det faktum att världens äldsta träd finns i Fulufjället i Dalarna, en tall som är över 9 500 år gammal, kan väcka tankar om vad tid är och en förundrad känsla av naturens storhet.
Frågor som huruvida växter är intelligenta och kan kommunicera utmanar rådande uppfattningar om vad intelligens är och kan skapa en brottningsmatch i sinnet.
Vi upptäcker mer och mer om naturens sätt att kommunicera. Merja Jäderholm, stresspedagog.
– Vi upptäcker mer och mer om naturens sätt att kommunicera. För det gör den. Växterna kommunicerar med sina artfränder och andra växter genom att avge ljud och ljus och genom beröring, men också genom att avge kemiska ämnen, berättar Merja Jäderholm.
Förutom förundran har även känslor som medkänsla och kärlek studerats. Till en början tänkte man att en hög aktivitet av dessa känslor skulle vara det optimala för att utveckla generositet eller omtanke om naturen, men under studierna av förundran upptäckte man att denna känsla hade ännu större effekt på människans osjälviskhet.
I en undersökning på University of California, Berkeley, delades studenter in i två grupper: en som upplevde förundran och en som inte gjorde det. Experimentet visade att det räcker med så lite som en minuts förundran i naturmiljö för att människors generositet och vilja att hjälpa andra ska öka.
– Vi blir generösare av förundran. Vi slutar tänka på det som påverkar våra liv i det lilla och ser i stället till allas bästa. Människor som förundras anser sig också ha mer tid vilket gör att de är mer benägna att ge av sin tid till välgörenhet. Den här minskningen av uppmärksamhet på oss själva gör också att vi i större utsträckning bryr oss om varandra. Det uppstår ett vi i stället för ett jag och i det här vi:et ingår också naturen, säger Merja Jäderholm.
Granen Old Tjikko är över 9 500 år gammal och tros vara världens äldsta träd. Den växer i Fulufjället i Dalarna. Foto: Karl Brodowsky.
Öka din förmåga att vara i nuet med enkel mindfulness
Att varva ner och må bättre behöver varken vara dyrt eller komplicerat. Kanske är det dags att avsätta en stund varje dag åt enkla men effektiva övningar ute i naturen eller i hemmet?
Under föreläsningen ledde Merja Jäderholm mikropauser med övningar i mindfulness. Övningarna var konstruerade för att träna på att vara närvarande i nuet. Varje övning varade i en minut och fokuserade på ett sinne.
Att fokusera på ett sinne i taget har en stressreducerande effekt och låter andra delar av hjärnan vila. Under övningarna fokuserar man på sin andning och iakttar naturen med det för övningen valda sinnet. Om man inte har tillgång till natur kan man fokusera på exempelvis en tavla eller en doft i hemmet. Jäderholm beskriver övningarna som ett enkelt och gratis sätt att minska sin stress och må bättre.
– Det är viktigt att vi pratar om vår psykiska hälsa och hur vi mår. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning och vi behöver alla hjälpas åt att vända på det här. I detta kan vi ta hjälp av känslan förundran, naturen och dess fantastiska hälsoeffekter, säger Merja Jäderholm.
Kontakta journalisten: [email protected]
