Presidentvalet i USA riskerar att både påverkas av och till stor del handla om de rättsprocesser som Donald Trump, Republikanernas troliga kandidat, är inblandad i. En expert kallar redan valet för ”rättsprocess- och desinformationsvalet”.

Donald Trump är inblandad i fyra större rättsfall, som samtliga kritiserats hårt för att vara politiserade. Nu väntas även Högsta domstolen uttala sig kring presidenters immunitet mot åtal, något som kan komma att påverka flera av processerna.

I det högst polariserade politiska klimatet i USA väcker processerna mycket uppmärksamhet, och en stor fråga är på vilket sätt de kommer att påverka Trumps möjlighet att bedriva en valkampanj. Enligt de flesta opinionsmätningar på senare tid är Trump favorit i höstens val, där han ställs mot sittande president Joe Biden.

I det mest uppmärksammade av fallen pågår just nu huvudförhandling i New York. Det gäller att Trump ska ha försökt dölja utbetalningar till porrstjärnan Stormy Daniels för att hon inte skulle prata med media om den kärleksaffär hon påstår sig ha haft med Trump – något som alltså ska ha skett inför det förrförra presidentvalet, 2016.

Hämnd är en stor del av politiken.

Mike AllenJuridisk analytiker

Den här formen av bokföringsbrott är en så kallad misdemeanour, alltså en förseelse, enligt New Yorks delstatslagar. Det är genom att hävda att det begicks för att dölja ett större brott som det hela har kommit upp i rätten. Åklagaren Matthew Colangelo menar att den påverkan som det hela hade på valet är att likställa med valfusk, men flera experter, med eller utan koppling till Trump, är mycket kritiska.

Alan Dershowitz, pensionerad juridikprofessor från Harvard, som företrätt Trump tidigare, kallar exempelvis anklagelserna för ”påhittade och falska” och anklagar New Yorks delstatsåklagarkontor för att kränka väljarnas rättigheter genom att försöka sabotera Trumps kampanj med åtalet. Harvey Kushner, ordförande för brottmålsavdelningen vid Long Island University, säger att delstatsåklagaren ”gjorts till ett vapen” mot Trump. Hans von Spakovsky, tidigare medlem av den federala valkommissionen, säger att anklagelserna är ”absurda”.

Trump förnekar brott, och har varit frispråkig i medier med vad han tycker om åtalet. Det har i sig blivit en fråga, då domaren i fallet belagt honom med yppandeförbud, och åklagarna menar att han brutit mot detta.

Trump själv och hans supportrar menar att rättsprocesserna mot honom är ett sätt för Joe Biden att hämma hans möjligheter att vinna valet. Bidens kampanj avvisar att man har någon direkt inblandning i fallen, men personer som arbetar för kampanjen har åtminstone träffat åklagarna i vissa av fallen, enligt uppgifter som kommit fram i media. Bidens supportrar menar att rättsfallen handlar om att ingen står över lagen.

Samtliga fyra fall rör händelser för flera år sedan, och den juridiske analytikern Mike Allen påpekar att de har två ovanliga gemensamma drag: Det första är att samtliga handlar om hur Trump hanterat handlingar, eller uttalanden han gjort, och det andra är att brotten ”inte har några offer”, enligt Allen. Han tror också att den här sortens processer kan komma att riktas mot Demokraterna framöver, och att de därmed blir en vanligare del av den politiska processen.

– Hämnd är en stor del av politiken, vad man än tycker om det, säger han.

Det är oklart om något av de andra tre fallen kommer att hinna upp i rätten innan valet den 5 november. De hanteras i Florida, Washington D.C. respektive Georgia. Huvudförhandling i fallet i Fulton County, Georgia, var planerat av distriktsåklagaren till att inledas i augusti, men där ser det nu ut som om det knappast kommer att bli före valet, kanske inte förrän nästa år. Fallet i Florida, som handlar om Trumps hantering av hemligstämplade dokument, skulle gått till huvudförhandling den 20 maj, men verkar nu skjutas upp på obestämd tid.

Samtliga fyra fall rör händelser för flera år sedan.

Enligt en opinionsundersökning av nyhetsbyrån AP trodde bara en av tre väljare att Trump brutit mot lagen i New York-fallet, men omkring hälften trodde att han brutit mot lagen i något av de andra tre fallen.

Fallet i Washington, som handlar om att Trump ska ha försökt ogiltigförklara valresultatet 2020 i upprinnelsen till händelserna vid Kapitolium den 6 januari 2021, har också lett till att frågan om presidentens immunitet lyfts upp till Högsta domstolen. Den 25 april meddelade den att den kommer att fatta ett avgränsat beslut för att klargöra frågan om en presidents åtalsimmunitet. Beslutet förväntas komma i juni.

Det är dock mycket känsligt, eftersom det kan komma att påverka hur framtida presidenter kan eller inte kan hållas rättsligt ansvariga. Frågan har rentav väckts om framtida presidenter kommer att känna sig tvungna att benåda sig själva innan de lämnar sin post om Högsta domstolen inte sätter ner foten. Neil Gorsuch, en av domarna i Högsta domstolen, konstaterade att den här frågan ”lyckligtvis” aldrig har aktualiserats.

Det är heller inte tydligt exakt hur, om alls, ett utslag i Högsta domstolen kommer att påverka de övriga tre rättsfallen, förutom det i Washington. Till exempel har frågan väckts om huruvida Trump kommer att kunna överklaga en eventuell fällande dom i New York baserat på detta.

Oavsett hur man betraktar rättsfallen så har de dramatiska konsekvenser för Trumps valkampanj. Mellan den 15 och 19 april satt Trump exempelvis i rätten i New York medan Biden kampanjade hårt i Pennsylvania, en av de så kallade battleground states som tros kunna avgöra valet.

Susan MacManus är statsvetare och en politisk veteran som bevakat amerikanska val i 50 år. Hon säger att hon aldrig hade trott att en valkampanj skulle komma att handla om rättsfall.

– Jag har redan döpt det här valet till ”rättsprocess- och desinformationsvalet”, säger hon.

På grund av rättsfallen och striden om den allmänna opinionen kring detta mellan de två lägren så dominerar Trump nyhetsbevakningen, på gott och ont för honom, menar Mac-Manus. Hon tror att väljarna fruktar ”en ständigt pågående valkampanj som fokuserar mer på rättsfall än på vad kandidaterna kan göra för landet”.

– Och vad kommer det att innebära för valdeltagandet, undrar hon. 

Försöker stoppa Trump från att ställa upp

En republikansk presidentkandidat har försökt få Trump borttagen som presidentkandidat i 27 delstater. Högsta domstolen avslog nyligen hans överklagan gällande Arizona.

John Castro, som ställde upp som republikansk kandidat till årets presidentval, har försökt få delstater att neka Trump att ställa upp som kandidat, baserat på att han ”gav hjälp och uppmuntran” till upprorsmakarna den 6 januari 2021. Han lutar sig mot en sektion i det 14:e tilllägget till den amerikanska konstitutionen.

I Arizona lämnade han in en begäran om ett temporärt domstolsföreläggande för att stoppa Trumps kandidatur i delstaten i september förra året. Den avvisades av distriktsdomstolen, som menade att Castro saknade befogenhet att ansöka om föreläggandet. Detta beslut överklagade Castro till Högsta domstolen.

Den 22 april meddelade Högsta domstolen att man inte kommer att ta upp Castros fall. Man anger inga skäl, men det har troligen att göra med det beslut man fattade den 4 mars, där man säger att Trump inte kan tas bort från valsedeln av någon enskild delstat, ett beslut som upphävde ett tidigare beslut från Colorados högsta delstatsdomstol.