De senaste veckorna har pro-palestinska demonstrationer uppstått vid många amerikanska universitet. Protesterna har även spridit sig till Frankrike och riskerar att sprida sig ytterligare.
Med pro-palestinska flaggor och symboler, slagord och ockupationer av delar av skolområdet har man protesterat mot Israels militäroperation i Gaza, och kräver att skolan klipper alla band med Israel. Under protesterna har det även förekommit antisemitism, våld och upplopp, och hundratals demonstanter har frihetsberövats av polisen. Judiska studenter har i vissa fall rekommenderas att stanna hemma, och på Columbiauniversitetet har beslut tagits om att resten av terminen kommer att fortsätta på distans, då skolan inte kan garantera säkerheten för eleverna.
Konflikten i Mellanöstern tycks således spilla över till västvärlden i form av en proteströrelse som bär många av kännetecknen hos den radikala vänsterrörelsen. Särskilt gäller detta dess karakteristiska förenkling av verkligheten, där samhället indelas i förtryckaren och de förtryckta. Israel anses i detta fall ha rollen som förtryckare. Rimligtvis krävs ett ganska selektivt synsätt för att landa i sådan svart-vit analys av Mellanösternkonflikten, då händelserna den sjunde oktober fortfarande bör vara färskt i minnet hos de flesta.
