loadingEtt nätbolag ska generera vinst till sina ägare och ett aktiebolag ska företräda aktieägarnas intressen, menar skribenten. Foto: Johan Landquist
Ett nätbolag ska generera vinst till sina ägare och ett aktiebolag ska företräda aktieägarnas intressen, menar skribenten. Foto: Johan Landquist
Debatt

Dags att avveckla Energimarknadsinspektionen

Bengt Ekenstierna

lnätens okontrollerade monopol leder till höga svenska elpriser. Elnätsbolagen skär guld med täljkniv med hjälp av en inkompetent utformad lagstiftning av ett monopol, medan regeringen sitter och tittar på.Problemet med de skenande elpriserna bottnar i en bristfällig lagstiftning som regeringen är ansvarig för, skriver tidigare dotterbolagschef inom Sydkraft/Eon, Bengt Ekenstierna.

Därtill har vi en energimarknadsinspektion som sitter på läktaren och försvarar att elnätsbolagen måste få höja sina elpriser med ytterligare 100 miljarder (40 procent) utöver de i det närmaste lika stora höjningar som redan har gjorts de senaste åtta åren. Ännu en myndighet som bör avvecklas. 

När den första regleringsmodellen sjösattes 1996, så var vi som var engagerade i detta arbete angelägna om att hitta en prissättningsmodell för elnätstjänsten som reflekterade relevanta kostnader plus skälig vinst. I nära samarbete med dåvarande Energimyndigheten arbetades en metodik fram, där nätbolagen definierade vilka investeringar och omkostnader de hade haft under det gångna året.

Därefter granskade myndigheten dessa räkenskaper. Här fanns likheter med Statens pris- och kartellnämnds arbete. Hade man tagit i för mycket blev man återbetalningsskyldig till berörda elkunder. Denna reglering fungerade bra och höll elnätspriserna i schack. Efter hand började man anse att denna modell var för statisk, och elnätsbolagen ville ha en regleringsmodell som gav dem större utrymme till att planera sina återinvesteringar, nätinvesteringar och organisationer.

Det fanns i och för sig en logik i ett sådant resonemang, men lagstiftaren och deras expertmyndighet (Energimarknadsinspektionen) gick vilse, och eftersom de var okunniga i ämnet blev de inlurade i en regleringsmodell som benämns ”Förhandsreglering” och infördes 2012.

Modellen bygger på att ett elnätsbolag ges en intäktsram som ger det rätt att ta ut nätavgifter från sina kunder de kommande fyra åren.

Utrymmet för respektive elnätsbolag att själv bestämma hur man konstruerar sina tariffer är stort. Exempelvis går elnätsbolagen över till en större andel fasta avgifter, då de inte vill tappa intäkter när el­kunderna använder elnätet mindre på grund av att de i stället producerar el med solpaneler.

Elnätsbolagen utnyttjade myndighetens och lagstiftarens okunskap om elmarknadens mekanismer vid utformningen av den reformerade regleringsmodellen ”Förhandsreglering”. När myndigheten inte accepterade de höjningar av nätavgiften som några av de stora nätbolagen gick fram med i sina intäktsramar, gick dessa nätbolag unisont till domstol för att få lagstiftningen prövad i relation till deras argumentation för ökade intäktsutrymmen.

Det visade sig då att lagstiftningen var så harmlös att elnätsbolagen vann den juridiska tvisten hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Jag har inga synpunkter på domstolens beslut, det var säkert juridiskt korrekt. Men att regeringen utformade en så harmlös lagstiftning måste ifrågasättas.

Annat är det i Storbritannien där ”The Regulator” håller nätbolagen i örat till gagn för både elkunderna och samhället i stort. Några av de ursprungliga nätägarna har därför lämnat den engelska marknaden, då det finns andra länder där lagstiftningen är mer gynnsam för dem som vill profitera på monopolet.

Det förvånar mig att ingen av våra regeringar har agerat efter Högsta Förvaltningsdomstolens beslut. Varför har de inte använt de verktyg de har som lagstiftande organ och reformerat lagstiftningen, så att de lovvärda ambitionerna även speglas i juridiken, så som man från början gjorde i England? Både den förra regeringen och den nuvarande har varit passiva och negligerat denna fråga. Varför? De ska ju företräda sina väljare – Sveriges medborgare och elkunder.

Ett nätbolag ska generera vinst till sina ägare. Ett aktiebolag, vilket elnätsbolagen är, ska även företräda sina aktieägares intressen.

I aktiebolagslagen (ABL) kap 3 § 3 står att syftet med ett aktiebolag är att ge vinstutdelning och skapa värdeökning åt aktieägarna. Men det står inget om krav på vinstoptimering eller vinstmaximering.

Å andra sidan finns inte heller någon begränsning i ABL om optimering eller maximering av vinsten, så länge verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och förordningar. Det är på den linjen den fortsatta diskussionen bör föras. 

Elkunder kommer att drabbas av extrema höjningar av elnätsavgiften, tillsammans med skatterna.

Det är särskilt viktigt att lagstiftningen på elnätsområdet regleras hårdare med målet att prissättningen ska ske transparant och med beaktande av en sund marknad och rimlig hänsyn till elanvändarna. Elnätsbolagen har medgetts möjligheten att agera på en monopolistisk marknad utan konkurrens.

Inget hindrar att elnätsbolagen åläggs en skyldighet att införa en bolagsordning med vinstutdelningsbegränsning, se 32 kap ABL, men även för detta krävs en lagändring. Men om ingen driver frågan, blir det ingen förändring. 

Många forskare menar att profitfokuserade ägare är olämpliga i elnätsverksamhet, då denna inte kan regleras tillräckligt hårt för att man ska kunna säkerställa att monopolet inte missbrukas. Vem är lämplig som ägare av elnät?

De tre dominerande nätägarna Ellevio (som ägs av Kanadabaserade finansiella intressenter och svenska pensionsfonder), Vattenfall (svenska staten) och Eon (ett tyskt, börsnoterat företag) har tydligen så mycket inflytande och makt att politikerna inte vågar rätta till bristerna i lagstiftningen, då dessa bolag hotar med att inte bygga ut och reinvestera i befintligt elnät om staten ändrar spelreglerna.

Förra regeringens minister Anders Ygeman gjorde ett halvhjärtat försök inför regeringsperioden 2020–2023, men backade då flera elnätsbolag skrek i högan sky. Det skulle innebära förändrade förutsättningar för dessa företags avkastningsmöjligheter, och med försämrade avkastningsvillkor skulle de inte bygga ut elnäten och långt mindre reinvestera i gamla elnät. Inför detta hot backade ministern och regeringen paketerade om sin kommunikation i frågan. 

Vi elkunder kommer att drabbas av extrema höjningar av elnätsavgiften, och den kommer att bli den dominerade kostnaden på privat­kundskollektivens elnotor – tillsammans med skatterna. De senaste månaderna har spotpriserna på el harmoniserats och är just nu den minsta posten på elräkningen, men det finns en tickande bomb i de beslut som är på väg att fattas i Bryssel, där Sverige inte har representation som företräder landets intressen, (de har bara fokus på att bli omvalda).

Vi riskerar därmed att bli ett land som ska dela med oss av vår elenergi till i första hand Tyskland, men även till Polen och Baltikum, och därmed få samma elpriser som dessa högprisländer. Den monopoliserade elmarknaden kan sammanfattas med – ”Var god och skölj”. En monopolist behöver bara ducka – kritiken blåser över. Kunderna har inga alternativ och med de svaga politiker och partier vi har i Sverige, så är det bara för oss medborgare att punga ut med alltmer pengar för att få el i våra uttag.

Bengt Ekenstierna
Industriell rådgivare och analytiker

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEtt nätbolag ska generera vinst till sina ägare och ett aktiebolag ska företräda aktieägarnas intressen, menar skribenten. Foto: Johan Landquist
Ett nätbolag ska generera vinst till sina ägare och ett aktiebolag ska företräda aktieägarnas intressen, menar skribenten. Foto: Johan Landquist
Debatt

Dags att avveckla Energimarknadsinspektionen

Bengt Ekenstierna

lnätens okontrollerade monopol leder till höga svenska elpriser. Elnätsbolagen skär guld med täljkniv med hjälp av en inkompetent utformad lagstiftning av ett monopol, medan regeringen sitter och tittar på.Problemet med de skenande elpriserna bottnar i en bristfällig lagstiftning som regeringen är ansvarig för, skriver tidigare dotterbolagschef inom Sydkraft/Eon, Bengt Ekenstierna.

Därtill har vi en energimarknadsinspektion som sitter på läktaren och försvarar att elnätsbolagen måste få höja sina elpriser med ytterligare 100 miljarder (40 procent) utöver de i det närmaste lika stora höjningar som redan har gjorts de senaste åtta åren. Ännu en myndighet som bör avvecklas. 

När den första regleringsmodellen sjösattes 1996, så var vi som var engagerade i detta arbete angelägna om att hitta en prissättningsmodell för elnätstjänsten som reflekterade relevanta kostnader plus skälig vinst. I nära samarbete med dåvarande Energimyndigheten arbetades en metodik fram, där nätbolagen definierade vilka investeringar och omkostnader de hade haft under det gångna året.

Därefter granskade myndigheten dessa räkenskaper. Här fanns likheter med Statens pris- och kartellnämnds arbete. Hade man tagit i för mycket blev man återbetalningsskyldig till berörda elkunder. Denna reglering fungerade bra och höll elnätspriserna i schack. Efter hand började man anse att denna modell var för statisk, och elnätsbolagen ville ha en regleringsmodell som gav dem större utrymme till att planera sina återinvesteringar, nätinvesteringar och organisationer.

Det fanns i och för sig en logik i ett sådant resonemang, men lagstiftaren och deras expertmyndighet (Energimarknadsinspektionen) gick vilse, och eftersom de var okunniga i ämnet blev de inlurade i en regleringsmodell som benämns ”Förhandsreglering” och infördes 2012.

Modellen bygger på att ett elnätsbolag ges en intäktsram som ger det rätt att ta ut nätavgifter från sina kunder de kommande fyra åren.

Utrymmet för respektive elnätsbolag att själv bestämma hur man konstruerar sina tariffer är stort. Exempelvis går elnätsbolagen över till en större andel fasta avgifter, då de inte vill tappa intäkter när el­kunderna använder elnätet mindre på grund av att de i stället producerar el med solpaneler.

Elnätsbolagen utnyttjade myndighetens och lagstiftarens okunskap om elmarknadens mekanismer vid utformningen av den reformerade regleringsmodellen ”Förhandsreglering”. När myndigheten inte accepterade de höjningar av nätavgiften som några av de stora nätbolagen gick fram med i sina intäktsramar, gick dessa nätbolag unisont till domstol för att få lagstiftningen prövad i relation till deras argumentation för ökade intäktsutrymmen.

Det visade sig då att lagstiftningen var så harmlös att elnätsbolagen vann den juridiska tvisten hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Jag har inga synpunkter på domstolens beslut, det var säkert juridiskt korrekt. Men att regeringen utformade en så harmlös lagstiftning måste ifrågasättas.

Annat är det i Storbritannien där ”The Regulator” håller nätbolagen i örat till gagn för både elkunderna och samhället i stort. Några av de ursprungliga nätägarna har därför lämnat den engelska marknaden, då det finns andra länder där lagstiftningen är mer gynnsam för dem som vill profitera på monopolet.

Det förvånar mig att ingen av våra regeringar har agerat efter Högsta Förvaltningsdomstolens beslut. Varför har de inte använt de verktyg de har som lagstiftande organ och reformerat lagstiftningen, så att de lovvärda ambitionerna även speglas i juridiken, så som man från början gjorde i England? Både den förra regeringen och den nuvarande har varit passiva och negligerat denna fråga. Varför? De ska ju företräda sina väljare – Sveriges medborgare och elkunder.

Ett nätbolag ska generera vinst till sina ägare. Ett aktiebolag, vilket elnätsbolagen är, ska även företräda sina aktieägares intressen.

I aktiebolagslagen (ABL) kap 3 § 3 står att syftet med ett aktiebolag är att ge vinstutdelning och skapa värdeökning åt aktieägarna. Men det står inget om krav på vinstoptimering eller vinstmaximering.

Å andra sidan finns inte heller någon begränsning i ABL om optimering eller maximering av vinsten, så länge verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och förordningar. Det är på den linjen den fortsatta diskussionen bör föras. 

Elkunder kommer att drabbas av extrema höjningar av elnätsavgiften, tillsammans med skatterna.

Det är särskilt viktigt att lagstiftningen på elnätsområdet regleras hårdare med målet att prissättningen ska ske transparant och med beaktande av en sund marknad och rimlig hänsyn till elanvändarna. Elnätsbolagen har medgetts möjligheten att agera på en monopolistisk marknad utan konkurrens.

Inget hindrar att elnätsbolagen åläggs en skyldighet att införa en bolagsordning med vinstutdelningsbegränsning, se 32 kap ABL, men även för detta krävs en lagändring. Men om ingen driver frågan, blir det ingen förändring. 

Många forskare menar att profitfokuserade ägare är olämpliga i elnätsverksamhet, då denna inte kan regleras tillräckligt hårt för att man ska kunna säkerställa att monopolet inte missbrukas. Vem är lämplig som ägare av elnät?

De tre dominerande nätägarna Ellevio (som ägs av Kanadabaserade finansiella intressenter och svenska pensionsfonder), Vattenfall (svenska staten) och Eon (ett tyskt, börsnoterat företag) har tydligen så mycket inflytande och makt att politikerna inte vågar rätta till bristerna i lagstiftningen, då dessa bolag hotar med att inte bygga ut och reinvestera i befintligt elnät om staten ändrar spelreglerna.

Förra regeringens minister Anders Ygeman gjorde ett halvhjärtat försök inför regeringsperioden 2020–2023, men backade då flera elnätsbolag skrek i högan sky. Det skulle innebära förändrade förutsättningar för dessa företags avkastningsmöjligheter, och med försämrade avkastningsvillkor skulle de inte bygga ut elnäten och långt mindre reinvestera i gamla elnät. Inför detta hot backade ministern och regeringen paketerade om sin kommunikation i frågan. 

Vi elkunder kommer att drabbas av extrema höjningar av elnätsavgiften, och den kommer att bli den dominerade kostnaden på privat­kundskollektivens elnotor – tillsammans med skatterna. De senaste månaderna har spotpriserna på el harmoniserats och är just nu den minsta posten på elräkningen, men det finns en tickande bomb i de beslut som är på väg att fattas i Bryssel, där Sverige inte har representation som företräder landets intressen, (de har bara fokus på att bli omvalda).

Vi riskerar därmed att bli ett land som ska dela med oss av vår elenergi till i första hand Tyskland, men även till Polen och Baltikum, och därmed få samma elpriser som dessa högprisländer. Den monopoliserade elmarknaden kan sammanfattas med – ”Var god och skölj”. En monopolist behöver bara ducka – kritiken blåser över. Kunderna har inga alternativ och med de svaga politiker och partier vi har i Sverige, så är det bara för oss medborgare att punga ut med alltmer pengar för att få el i våra uttag.

Bengt Ekenstierna
Industriell rådgivare och analytiker

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024