Mats Karström är kanske den person som ägnat mest tid åt att skydda svenska skogar. I år räknar han med att nå sitt mål att ha skyddat minst 150 skogar, varpå han planerar att ta det lugnare och ägna mer tid åt andra delar av sitt naturintresse.

Mats Karström har i hela sitt liv haft ett intresse och en fascination för naturen. Han bor i Vuollerim några mil utanför Jokkmokk där han arbetar som gymnasielärare, men det han främst ägnat sitt liv åt är att skydda landets urskogar.

Karström har under de senaste 36 åren ägnat större delen av sin fritid åt att finna, dokumentera och skydda urskogarna. Intresset för naturen har funnits med sedan barnsben och många av hans barndomsminnen kommer från just naturen.

Även om man kanske inte tänker på det har vi i Sverige en mängd olika beteckningar på skog. En naturskog är exempelvis en skog med höga naturvärden medan en urskog utmärker sig som en skog som inte har några tecken på människans ingrepp.

– Urskog är egentligen den enda riktiga skogen. Det är den där skogen som har fått stå i fred länge, ibland i tusentals år. Helt utan att människan har påverkat eller förstört den. Att hitta och få gå i en urskog, att få se de djur och växter som bara finns där, det är magiskt, säger Karström.

I Sveriges södra delar finns det skogar med urskogsliknande områden men få orörda urskogar. För att hitta riktig urskog bör man leta i landets norra delar och då speciellt på otillgängliga platser som inte lämpat sig väl för skogsbruk.

Karström flyttade till Vuollerim 1986 och ägnade då i stort sett all sin lediga tid åt att undersöka skogsområden. Förutom att besöka de välkända och skyddade skogsområdena åkte han runt och besökte så många skogar han kunde.

Efter att ha flyttat till Vuollerim kom han snart i kontakt med andra personer som hade ett genuint intresse för att skydda urskogarna. Han startade då skogsgruppen Steget före. En grupp som på helt ideell basis arbetar för att skapa ett långvarigt skydd för skogar med höga naturvärden.

Karström beskriver det sociala stödet som väldigt viktigt. Han förklarar hur han, liksom många av hans vänner som engagerat sig för skogarna, blivit utbrända eller sjuka. Att förlora en skog som man lagt ner mycket ideell tid på att skydda kan slå hårt.

– När du har hittat en urskog, gett den ett namn, och kanske ägnat 100 timmar åt att skydda den, om du då sedan förlorar kampen och skogen blir ett hygge så påminner det väldigt mycket om när en vän dör eller flyttar. Någonting som är viktigt för dig försvinner för alltid. Den sorgen är otroligt stor, säger Karström.

Tidpunkten för flytten till Vuollerim visade sig vara perfekt och förutom att det fanns intresserat folk med intresse av att starta skogsgruppen började Karström här utveckla en metodik för att hjälpa skogsbolag, myndigheter och föreningar för naturvård att förstå vilka skogar som behöver skyddas.

– Tio år innan var tiden inte mogen för att utveckla en metodik. Det hade inte gått att använda den för att skydda skogarna. Hade jag kommit tio år senare så hade skogarna varit borta, säger Karström.

Karströms metodik bygger på att hitta områden där det finns djur- och växtarter som är så kräsna att de endast överlever i äldre skogar. I metoden används en värdepyramid där det i pyramidens bas finns de arter som visar på att skogen är skyddsvärdoch längst upp i pyramiden finns så pass sällsynta arter att skogen räknas som mycket skyddsvärd.

Metoden är relativt enkel att använda vilket gör det lätt för nya inventerare att arbeta efter den samtidigt som den är lätt att använda vid diskussioner med skogsbolag. Den metod Karström började utveckla när han flyttat till Vuollerim är numera allmänt vedertagen och Karström har utbildat minst 6 000 personer i hur man använder den.

– Jag började plocka ut arter som jag skulle använda. De häftigaste lavarna eller de ovanligaste svamparna. De som är mest känsliga för mänskligt brukande, de började jag leta efter. Jag tänkte att om jag kunde hitta mycket av de här ovanliga arterna, om jag kunde hitta mest i världen av den där laven eller svampen, då har jag ett bevis för att det är en skog som måste skyddas, säger Karström.

Metodiken kunde sedan användas för att prata med skogsbolag och övertyga dem om vilka skogar som behöver sparas. Men processen har varit lång och när Karström började förhandla med skogsbolag möttes han inte med öppna armar.

– Skogsbolagen sade: ”Det är väl ingen värdefull skog bara för att man hittar några ovanliga lavar.” Så jag tänkte att jag måste hitta den bästa metoden för att kvantifiera naturvärden. Då kan jag kräva skydd av skogen. Men jag måste ju veta att det här är en skyddsvärd skog. Att det här är bland det finaste vi har i Sverige, säger Karström.

Karströms mål är att genom naturreservat och naturvårdsavtal skydda minst 150 skogar. Han hoppas på att nå målet under 2023 och i höstas gick han i land med att tillsammans med Svenska Cellulosa AB (SCA), en av Europas största privata skogsägare, skydda 33 skogar. Han är kanske den i Sverige som har lagt ner mest tid på att skydda skogar, ett arbete som på intet sätt har varit lätt.

– När det gäller SCA så gick jag imål med skydd av 33 skogar i höst. Det har varit ett maratonlopp som har tagit 36 år och där jag lagt mer än 1 000 timmar av ideell tid bara på SCA. Det är nästan ett års heltidsarbete på bara ett av skogsbolagen, så jag har jobbat jätte-, jättemycket. Det har verkligen inte gått av sig självt, säger Karström.

I slutänden vill ändå Karström ge all heder åt SCA och till skillnad från den känsla av att vilja slåss mot skogsbolagen som han tidigare känt kämpar han nu för att alla inblandade parter ska bli nöjda.

Karström har lyckats arbeta upp ett anseende där han som privat naturvårdare kan sitta i respektfulla samtal med de stora skogsbolagen. Samtidigt som han har ett starkt engagemang för att skydda urskogarna har han också en förståelse för det ekonomiska värde dessa skogar har för skogsbolagen.

Kontakta journalisten: [email protected]